Artiklar

Friskvårdsbidrag – vad gäller 2025?

Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på.

Tre förutsättningar för skattefrihet 

Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren är skattepliktiga. Men det finns undantag. Friskvårdsbidrag är ett sådant undantag. 

Friskvårdsbidraget kan vara skattefritt för den anställde om följande tre förutsättningar är uppfyllda.   

• Samma belopp och villkor erbjuds till hela personalen (oavsett anställningsvillkor). 
• Bidraget är av mindre värde (maximalt 5 000 kronor per person och år). 
• Bidraget användas för motion- och friskvårdsaktiviteter av enklare slag. 

Förmånen ska inte heller kunna bytas mot kontanter.  

Förtydligande från Skatteverket 

I februari förtydligade Skatteverket hur friskvårdsbidraget får användas. Friskvårdsbidraget kan användas för att bekosta ett årskort, klippkort eller motsvarande om det är specificerat vilken motion- eller friskvårdsaktivitet det avser. Kortet ska utges av den aktör som också tillhandahåller aktiviteten. Det krävs också att kortet är personligt och inte överlåtbart. Friskvårdsbidraget kan inte användas för att köpa presentkort som vid ett senare tillfälle kan användas för olika motions- eller friskvårdsaktiviteter, eftersom presentkortet i sig inte räknas som en godkänd aktivitet utan är ett betalningsmedel. 

Det gör att man ska vara lite extra uppmärksam när det gäller olika betalningslösningar som finns på marknaden. 

Erbjudas hela personalen  

För att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt för de anställa måste det erbjudas till företagets hela personal. Med hela personalen avses samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. Det betyder att även vikarier och tillfälligt anställda ska omfattas av erbjudande av personalvårdsförmåner. 

Skatteverket anser att en arbetsgivare med bibehållen skattefrihet kan välja att erbjuda alla anställda ett lika stort friskvårdsbidrag eller att proportionera friskvårdsbidrag utifrån de anställdas anställningstid eller sysselsättningsgrad. Anställda som till exempel arbetar deltid på 50 procent kan alltså erbjudas 50 procent av det fulla värdet av bidraget. Detta gäller under förutsättning att samma villkor gäller för samtliga anställda.  

Sådan proportionering eller annan fördelning av bidrag kan dock inte göras utifrån kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet får medföra reducerat friskvårdsbidrag. 

En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden. 

Den som är delägare till ett aktiebolag och är anställd av företaget kan få friskvårdsbidrag precis som vilken anställd som helst under förutsättning att villkoren är uppfyllda.  

Vad avses med mindre värde? 

Med mindre värde avses 5 000 kronor inklusive moms enligt Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande ansett att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kronor inklusive moms inte var av mindre värde.  

En aktivitet som kostar mer än 1 000 kronor (inklusive moms) för ett enstaka tillfälle uppfyller inte kraven för att vara av enklare slag, om inte aktiviteten innehåller moment av motion och träning. En sådan aktivitet, det vill säga en aktivitet utan moment av motion och träning som till exempel massage som kostar mer än 1 000 kronor för ett tillfälle, är en skattepliktig förmån även om det totala friskvårdsbidraget är av mindre värde. 

Användas för aktiviteter av enklare slag 

Friskvårdsbidraget får användas till enklare aktiviteter med inslag av motion som till exempel styrketräning, simning och dans. Men även behandlingar som är avstressande, motverkar ömhet och stelhet räknas som friskvård. Det går också att använda bidraget till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning. 

Tidigare hade Skatteverket en förteckning på de vanligast förekommande godkända friskvårdsaktiviteterna. Den omfattande listan är nu borttagen, eftersom det kunde tolkas som att aktiviteter som saknades på listan inte var godkända. 

Ersätta den anställda 

Det vanliga är att arbetsgivaren i efterhand ersätter den anställde med friskvårdsbidrag mot att den anställde lämnar in det personliga kvittot som styrker utgiften. Arbetsgivaren kan ersätta utlägg för årskort, klippkort eller enkelbiljetter samt för elektroniska motsvarigheter. 

Vissa arbetsgivare kan ha avtal med någon form av friskvårdsportal och den anställde kan då teckna olika tjänster och “betala” med sitt friskvårdsbidrag direkt via portalen. Den anställde behöver i dessa fall inte ligga ute med pengar och inte heller lämna in kvittot. 

Vad gäller för enskilda näringsidkare? 

Den som driver en enskild firma räknas inte som anställd och kan därför inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag. Finns det anställda i företaget omfattas de dock av friskvårdsbidraget. 

Vanliga frågor och svar 

Kan arbetsgivaren erbjuda de anställda ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kronor? 
Ja, men friskvårdsbidraget är då inte längre skattefritt för den anställde. Om arbetsgivaren betalar ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kronor är hela friskvårdsbidraget en skattepliktig förmån för den anställde, inte bara det överskjutande beloppet.  Arbetsgivaren måste då också betala sociala avgifter på hela beloppet. 

Kan en arbetsgivare ersätta en nyanställd för utlägg som denne haft innan anställningen började? 
Nej. En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden. 

Kan arbetsgivaren betala för utrustning och att det ingår i friskvårdsbidraget?
Nej, friskvårdsbidraget kan inte användas till t.ex. löparskor, skidor och skridskor.  

Kan friskvårdsbidraget användas till appar och webbtjänster.  
Ja, träningsprogram, rådgivning och andra liknande tjänster som en anställd använder via webbtjänster och appar kan vara en skattefri förmån. Det spelar ingen roll om de använder tjänsten hemma eller på någon annan plats. Exempel på appar och webbtjänster som kan vara en skattefri förmån är internetbaserade träningsprogram som yoga, motion, viktminskning och rökavvänjning, tjänster för registrering av egen träning, till exempel promenad- och löprundor.

The post Friskvårdsbidrag – vad gäller 2025? appeared first on Tidningen Konsulten.

Småföretagarna går med vinst – men rådgivning kan lyfta dem ännu högre

Trots utmanande tider visar en ny rapport från Företagarförbundet att 76 procent av Sveriges småföretagare har gått med vinst de senaste tre åren. Men många brottas fortfarande med att känna sig trygga i att verksamheten följer rådande lagar och regler – särskilt skatteregler som ofta upplevs som svåra att förstå. Undersökningen lyfter också fram redovisningskonsulternas viktiga roll i att hjälpa småföretagare navigera dessa regler. Dennis Krook, projektledare och kommunikatör på Företagarförbundet, menar att fler småföretagare borde dra nytta av sin redovisningskonsult för att maximera sin potential.

”Småföretagare är bra på att anpassa sig”

Medier framställer ofta småföretagens ekonomiska situation i svarta rubriker, präglade av kriser, inflation och höga räntor. Företagarförbundets rapport visar dock en ljusare bild. En undersökning bland 200 av förbundets medlemmar visar att en majoritet av småföretagen går med vinst.

– Det är förvånande men också uppmuntrande, säger Dennis Krook. Mediabilden är ofta överdrivet dramatisk, men vår undersökning visar att småföretagare är otroligt duktiga på att anpassa sig. Vi såg samma sak under pandemin – många förväntade sig ett mycket värre scenario än vad som faktiskt blev verklighet.

Dennis förklarar att småföretagarnas förmåga att snabbt ställa om är en avgörande framgångsfaktor. Deras flexibilitet gör det möjligt att agera snabbt vid förändringar, till exempel genom att dra ner på kostnader eller sänka sin egen lön för att hålla verksamheten flytande.

– Det är ofta litenheten som är styrkan. Ett större företag kan inte svänga lika snabbt när samhällsförändringar sker, säger han.

Komplicerade skatteregler – en stor utmaning

Trots att många småföretag är framgångsrika upplevs vissa skatteregler, som de så kallade 3:12-reglerna, som särskilt svåra och frustrerande.

– Frustrationen handlar mycket om att reglerna är svårbegripliga, säger Daniel. Småföretagare vill ha kontroll över sin egen situation, men med 3:12-reglerna känner många att de inte har en chans att förstå. Att använda sig av räknesnurror på nätet utan att förstå beräkningarna skapar en känsla av osäkerhet och irritation.

Även om de föreslagna förändringarna av 3:12-reglerna är ett steg i rätt riktning, betonar Dennis att rådgivning från redovisningskonsulter är avgörande för att hjälpa många småföretagare navigera i det komplexa skattesystemet.

Redovisningskonsulten – från siffror till affärsrådgivning

Undersökningen visar att många småföretagare redan använder redovisningskonsulter, men Dennis menar att deras roll kan bli ännu större. Med rätt konsult kan småföretagare inte bara förbättra sin förståelse för skatteregler – de kan också ta sitt företag till nästa nivå.

– Redovisningskonsulter behöver bli mer proaktiva, och småföretagare måste bli bättre på att ställa krav. Det handlar inte bara om att få siffrorna rätt, utan också om att få rådgivning som hjälper företaget att växa och bli mer lönsamt, säger han.

En bra redovisningskonsult bör fungera som en affärsrådgivare och hjälpa företagare att tänka långsiktigt.

– Småföretagare behöver stöd både på kort och lång sikt. Det handlar inte bara om att räkna ut vinsten för nästa år, utan också om att skapa en strategi för de kommande tre åren, avslutar Daniel.

Tips till småföretagare: Maximera värdet av din redovisningskonsult

1. Välj rätt konsult En bra redovisningskonsult är kvalitetssäkrad och har rätt kompetens för att kunna hjälpa dig på rätt sätt. Ta t kontakt med en byrå där det finns Auktoriserade Redovisningskonsulter som kan hjälpa dig både med din ekonomi och med affärsrådgivning.
2. Ställ krav på proaktivitet Begär löpande rådgivning under året, inte bara vid bokslut. Kvartalsvisa avstämningar kan göra stor skillnad, särskilt för mindre företag.
3. Se konsulten som en partner Din redovisningskonsult kan vara en nyckelspelare för ditt företags framgång. Bygg en relation där ni samarbetar för att optimera lönsamheten och utveckla verksamheten.
4. Var inte rädd för att fråga Många företagare undviker frågor av rädsla för att verka okunniga. Kom ihåg att redovisningskonsultens jobb är att hjälpa dig att förstå lagar och regler och fatta bättre beslut.
5. Ta hjälp med långsiktig planering Lyft blicken! Diskutera inte bara siffrorna för det gångna året, utan ta hjälp med att skapa en strategi för framtiden.

The post Småföretagarna går med vinst – men rådgivning kan lyfta dem ännu högre appeared first on Tidningen Konsulten.

Begränsad möjlighet till avdrag för ränteutgifter

Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för privatpersoner som tidigare har fått avdragsrätt för samtliga ränteutgifter oavsett låneform och säkerhet.

Nya regler för privatpersoner 

Begränsningarna till rätt för avdrag för ränteutgifter gäller för fysiska personer i inkomstslaget kapital. Reglerna gäller både nya lån som tas efter den 1 januari 2025 och befintliga lån som är upptagna före lagändringen.   

För kalenderåret 2025 gäller att ränteutgifter för lån som inte är förenade med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, eller lämnas av en pantbank endast får dras av med 50 procent. Från och med 2026 gäller att ränteutgifter som inte uppfyller villkoren inte får dras av överhuvudtaget. För ränteutgifter som är hänförliga till lån som uppfyller villkoren gäller precis som tidigare att avdragsrätt föreligger fullt ut. De nya reglerna gäller inte när du deklarerar beskattningsåret 2024 i deklarationen år 2025. 

De nya reglerna innebär att kostnaderna för vissa typer av lån blir högre och kommer att minska efterfrågan på lån utan säkerhet. Det kan även innebära att färre lån utan säkerhet i form av bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, eller lån från en pantbank, beviljas. Anledningen är att färre individer klarar kreditbedömningen för den högre lånekostnaden.  

Ökningen av konsumtionslånen, framför allt av blancolån med hög ränta, medför ökade risker för att låntagare ska få betalningsproblem. En högre nivå på skuldsättningen innebär ökade risker för såväl den enskilde som för samhällsekonomin i stort. Genom att avdrag inte längre får göras för ränteutgifter vill regeringen motverka den pågående utvecklingen mot en mer riskfylld skuldsättning eftersom överskuldsättning är ett allvarligt problem. 

Grundläggande förutsättningar för avdrag för ränteutgifter 

För att få göra avdrag för ränteutgifter ska dessa kriterier vara uppfyllda: 

• Låntagaren ska ha varit betalningsansvarig för lånet. 
• Räntan ska vara betald under inkomståret. 
• Det är en ränta som ger rätt till avdrag. 

Rätt till avdrag kräver säkerhet för lånet 

Utgångspunkten för avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstslaget kapital är begränsad till lån som uppfyller vissa särskilda förutsättningar om värdering av säkerheter och maximal belåningsgrad. För dessa lån kommer fullt avdrag att medges för ränteutgiften. Lånen kan delas in i fyra kategorier:  

• Lån med säkerhet i bostad.  
• Lån med säkerhet i fordon.  
• Lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper. 
• Lån lämnade av pantbanker. 

Lån med säkerhet i bostad  

Den första kategorin gäller lån med säkerhet i bostad. Ränteutgift kan dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats mot panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt. Det går även att dra av om lånet är förenat med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastigheten. Det innebär exempelvis att ränteutgift för ett lån som finansierar köp av en byggnad på ofri grund ska dras av om lånet lämnats mot säkerhet i byggnaden.  

Lånen ska ha lämnats av ett kreditinstitut eller en kreditgivare med tillstånd enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter. Det gör att lånet är begränsad till en viss procent av marknadsvärdet på bostaden.  

Lån med säkerhet i fordon 

Till den andra kategorin hänförs lån som finansierar förvärv av fordon, båt, skepp eller luftfartyg. Det kan handla om bland annat bilar, motorcyklar och traktorer. Ränteutgifter som är hänförliga till sådana lån får dras av om följande villkor är uppfyllda: 

• Säljaren av varan och långivaren ska vara näringsidkare. Det gör att konsumentkreditlagen kommer att vara tillämplig på dessa lån och då begränsas belåningsgraden. 
• Lånet ska vara förenat med säkerhet i varan. Det kan ske genom ett återtagandeförbehåll, vilket ger säljaren rätt att återta den sålda varan från köparen om förutsättningarna för förbehållet är uppfyllda. 
• Varan och låntagaren ska kunna identifieras genom uppgifter i kreditavtalet. 
• Det objekt som ställs som säkerhet ska vara registrerat på låntagaren eller på en medlåntagare i Transportstyrelsens vägtrafikregister, fartygsregister eller luftfartygsregister, eller i ett motsvarande register i en annan stat inom EES. 

Lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper 

Den tredje kategorin avser lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper. Ett värdepapperslån är ett lån där låntagaren ställer sina värdepapper som säkerhet för lånet. Om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet så har långivaren rätt att sälja låntagarens värdepapper för att få tillbaka de utlånade pengarna.  

Ränteutgift ska dras av på lån som lämnats av ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag om utgiften är hänförlig till ett lån som är förenat med säkerhet i  i någon av följande värdepapper:  

• Finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), handlas på en MTF-plattform inom EES. 
• Andelar i en värdepappersfond eller specialfond. 

Lån lämnade av pantbanker 

Den fjärde kategorin är lån som är lämnade av pantbanker. Ränteutgift kan dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats av en pantbank och där pantbanken har säkerhet för lånet.  

Utgiftsräntor hänförliga till andra lån 

För beskattningsåret 2025 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter till 50 procent avseende lån som inte uppfyller de villkor som gäller för lån enligt de fyra kategorierna. Det vill säga för lån utan säkerhet får låntagaren göra avdrag med 50 procent av ränteutgiften. 

För ränteutgifter hänförliga till lån som uppfyller villkoren med säkerhet gäller för 2025 avdragsrätt för ränteutgifterna med 100 procent precis som tidigare.  

Från och med beskattningsåret 2026 finns ingen avdragsrätt för ränteutgifter som är hänförliga till lån utan säkerhet. För ränteutgifter som är hänförliga till lån med säkerhet gäller däremot full avdragsrätt.  

De nya reglerna gäller inte de ränteutgifter som man deklarerar inkomstår 2024 i deklarationen år 2025.

Exempel 
Stina har två lån – ett bostadslån och ett blancolån. Bostadslånet tog hon i samband med att hon köpte sin bostadsrättslägenhet. Lånet är lämnat av en bank som har säkerhet i lägenheten. Stina har också ett blancolån, det vill säga ett lån utan säkerhet. Nedan visas hur ränteutgifterna hänförliga till de båda lånen kommer att hanteras för beskattningsåren 2024, 2025 och 2026.

Beskattningsåret 2024 (deklarationen som lämnas 2025) 
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna. 
Blancolånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna.

Beskattningsåret 2025 (deklarationen som lämnas 2026) 
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna eftersom lånet uppfyller villkoren för bland annat säkerhet.
Blancolånet: Avdragsrätt med 50 procent av ränteutgifterna.

Beskattningsåret 2026 (deklarationen som lämnas 2027) 
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna eftersom lånet uppfyller villkoren för bland annat säkerhet.
Blancolånet: Ingen avdragsrätt för ränteutgifterna.

The post Begränsad möjlighet till avdrag för ränteutgifter appeared first on Tidningen Konsulten.

Nya SNI-koder – så kan du förbereda dig!

Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt klassificerad. Den 27 januari öppnar en ny tjänst på verksamt.se där du själv kan ändra din SNI-kod. Här guidar vi dig genom det viktigaste kring uppdateringen och vad du behöver göra.

Vad är en SNI-kod och varför är den viktig? 

SNI-koder används för att gruppera företag efter deras huvudsakliga verksamhet och är en central del av det svenska näringslivets struktur. Dessa femsiffriga koder påverkar bland annat: 

• Företagets synlighet: Koderna används för att ge företag tillgång till branschspecifik information och regeländringar. 

• Ekonomiska förutsättningar: Felaktiga koder kan påverka kreditvärdighet, försäkringskostnader och möjligheter till finansiering negativt. 

• Statistiska underlag: Korrekt klassificering bidrar till att skapa en rättvisande bild av svensk näringslivsstatistik, vilket påverkar samhällsbeslut och analyser. 

Vad innebär förändringen med SNI 2025? 

Den senaste uppdateringen av SNI-koderna gjordes 2007, och det har blivit dags att uppdatera systemet för att bättre spegla näringslivets utveckling – särskilt inom snabbt föränderliga sektorer som IT och tjänster. 

För cirka 30 procent av företagen innebär ändringen att deras verksamhet kommer att klassificeras om till en annan eller flera nya koder. 

Vad händer om du inte uppdaterar koden? 

Om du inte själv uppdaterar din kod kommer SCB (Statistiska centralbyrån) att göra en automatisk klassificering. Detta kan dock resultera i mindre exakta koder som inte speglar din verksamhet på bästa sätt. Konsekvensen kan bli att företaget missar viktiga branschspecifika möjligheter, exempelvis bidrag, tillgång till branschspecifik information, eller korrekt bedömning av kreditvärdighet och försäkringskostnader. 

Därför är det viktigt att du själv tar kontroll över processen. 

Så kan du förbereda dig:  

1. Läs på om de nya SNI-koderna 
   På SCB:s hemsida finns utförlig information om de nya koderna. Ta reda på vad förändringarna innebär för just din verksamhet och bransch. 

2. Kontrollera din nuvarande SNI-kod 
   Börja redan nu med att se över din befintliga SNI-kod och säkerställ att den stämmer överens med företagets huvudsakliga verksamhet. 

3. Använd den nya e-tjänsten på Verksamt.se 
   Den 27 januari lanseras en ny tjänst på Verksamt.se, där du enkelt kan se över och uppdatera din kod. Detta är ett smidigt sätt att säkerställa att din verksamhet är rätt klassificerad enligt SNI 2025. 

4. Ta hjälp vid behov 
   Om du är osäker på hur du ska göra eller vilken kod som passar din verksamhet bäst, kan du rådfråga en redovisningskonsult eller rådgivare.  

Var kan du hitta mer information? 

För att läsa mer om SNI 2025 och hur det påverkar din verksamhet, besök: 

• SCB:s hemsida: Här hittar du detaljerad information om de nya SNI-koderna och vad de innebär. 

• Verksamt.se: Från den 27 januari kan du själv uppdatera dina koder här. 

The post Nya SNI-koder – så kan du förbereda dig! appeared first on Tidningen Konsulten.

Så förändrar EU:s nya momsreform framtiden för svenska företag

EU:s nya momsreform ViDA revolutionerar momshanteringen med e-fakturering och digitalisering. Vad betyder det för svenska företag? Fredrik Andersson Carlö från Skatteverket reder ut möjligheter och utmaningar.

Med momsreformen VAT in the Digital Age (ViDA) går EU in i en ny era av digitalisering. Målet är att skapa ett enklare och mer rättvist momssystem för företag som verkar inom EU och syftar till att effektivisera momshanteringen och minska bedrägerier bland annat genom transaktionsbaserad rapportering baserad på e-fakturering och nya regler för plattformsföretag. Reformen bygger på tre huvudsakliga pelare och träder i kraft gradvis fram till 2035. 

Krav på e-fakturering

Införandet av obligatorisk e-fakturering vid gränsöverskridande handel inom EU är en av de mest omvälvande delarna av ViDA. Denna förändring kräver att företag e-fakturerar vid transaktioner med företag i andra EU-länder från och med 2030. Detta medför att periodisk sammanställning inte längre behöver lämnas. 

– Det är en banbrytande förändring för såväl samhälle som företag. Till skillnad mot PDF-faktura är e-fakturan digital genom hela processen och hanteras automatiskt, dator till dator. Rapporteringen sker i realtid och ersätter dagens manuella system, förklarar Fredrik Andersson Carlö. 

Bekämpa momsbedrägerier 

Den digitala omställningen innebär inte bara effektivare momsrapportering, utan är också ett kraftfullt verktyg för att bekämpa momsbedrägerier. Dessa har historiskt kostat EU över 50 miljarder euro om året, men har de senaste åren krympt kraftigt, bland annat tack vare införandet av transaktionsbaserad rapportering i utsatta länder. Genom att kräva transaktionsbaserad rapportering kan myndigheterna få bättre insyn i momsflöden och minska risken för bedrägerier. 

– E-fakturering gör inte bara momsrapporteringen enklare, utan är tillsammans med den transaktionsbaserade rapporteringen ett kraftfullt verktyg mot kriminella nätverk. Det ger oss möjlighet att agera snabbare och stoppa felaktiga utbetalningar, säger Fredrik Andersson Carlö. 

Många fördelar med e-fakturering 

Dessutom finns stora ekonomiska fördelar för företagen själva. Beräkningar från Norge visar att e-fakturering kan spara miljarder genom effektivare processer och minskad administration, inte minst om e-faktureringsnätverken används för att automatisera andra processer, som inköp och logistik. 

– Svenska företag har mycket att vinna. Vi ligger efter Norge och Finland, som redan har en hög andel e-fakturering. Med ViDA kan vi komma i kapp och spara stora summor, tillägger Fredrik. 

Det finns utmaningar 

Trots de många fördelarna finns det även vissa utmaningar. För mindre företag, som kanske inte redan använder e-fakturering, innebär reformen en viss investering i nya system. Det finns också tekniska frågor som ännu inte är helt lösta, såsom hur olika nationella e-faktureringssystem ska kommunicera med varandra. 

– Det finns en del osäkerheter, exempelvis hur systemen ska standardiseras på EU-nivå. Men det är frågor vi hoppas få klarhet i innan 2030, säger Fredrik. 

Sverige har inte beslutat om obligatorisk e-fakturering för inhemska transaktioner. Skatteverket förespråkar en nationell implementering av e-fakturering senast samtidigt som ViDA träder i kraft.  

– Med nationell transaktionsbaserad rapportering och obligatorisk e-fakturering skulle vi kunna minska momsbedrägerier och skapa en mer rättvis konkurrensmiljö för företagen. Om Sverige å andra sidan halkar efter i den här utvecklingen riskerar vi att bli ”svaga länken” för momsbedrägerier och svenska företag riskerar att tappa konkurrenskraft gentemot företag i länder som implementerar transaktionsbaserad rapportering och obligatorisk e-fakturering tidigare, betonar Fredrik. 

Vad kan företag göra för att förbereda sig? 

– Att börja implementera e-fakturering redan idag ger företag en fördel och säkerställer en smidigare övergång till de nya reglerna. Framtiden är digital, och ViDA-reformen är bara början. Undersök vilka e-faktureringslösningar som finns tillgängliga och börja implementera dem. För småföretag kan gratis- eller lågkostnadslösningar vara en bra början, säger Fredrik och tillägger att företag som redan använder elektroniska affärssystem (EDI) bör säkerställa att de uppfyller de standarder som krävs enligt ViDA.

The post Så förändrar EU:s nya momsreform framtiden för svenska företag appeared first on Tidningen Konsulten.

Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet

Regeringen har nu godkänt flera förslag från utredningen ”Bolag och Brott” och vid årsskiftet skärps Sveriges regler mot ekonomisk brottslighet. Myndigheter får fler och bättre verktyg för att agera proaktivt, och företagare påverkas av bland annat höjda förseningsavgifter och nya krav från Bolagsverket. Lagändringarna är ett viktigt steg framåt, enligt Srf konsulterna.

Lagändringarna, som gäller från den 1 januari 2025, innebär bland annat att Bolagsverket får nya befogenheter, företagskapning kriminaliseras och förseningsavgifter höjs. 

Fler verktyg för att bekämpa brott 

Srf konsulterna har i sitt remissvar till utredningen välkomnat förslagen som stärker myndigheternas möjligheter att samarbeta och kraftsamla mot ekonomisk brottslighet.  

– Lagändringarna är ett viktigt steg framåt i arbetet för att skapa en sund och säker företagsmiljö. Myndigheterna får nu fler och vassare verktyg för att arbeta mer proaktivt och riskbaserat. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv är avgörande för att minska ekonomisk brottslighet,” säger Lena Lind, vd och förbundsdirektör vid Srf konsulterna. 

Viktiga förändringar i lagstiftningen 

Bland de lagförslag som nu träder i kraft märks följande nyheter: 

• Nya befogenheter för Bolagsverket 
  Bolagsverket får rätt att kräva personlig inställelse vid misstanke om felaktiga uppgifter i företagsregistren. Myndigheten ges även bättre möjligheter att stryka felaktiga uppgifter från registren, vilket stärker arbetet mot företagsrelaterade brott. 

• Kriminalisering av företagskapning 
  Företagskapning, där ett företags identitet används olovligen för att uppnå vinning, kriminaliseras. Detta ger myndigheterna ett tydligare rättsligt verktyg för att agera mot denna typ av brott. 

• Höjda förseningsavgifter och nya skyldigheter 
  Förseningsavgifter vid inlämning av årsredovisningar höjs generellt. Dessutom införs en skyldighet för ekonomiska föreningar att lämna in årsredovisningar till Bolagsverket. 

En utökning av revisionsplikten uteblir

Ett av de mest omdiskuterade förslagen, att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag, avfärdades av Riksdagen. Regeringen och flera remissinstanser, inklusive Srf konsulterna, har varit tydliga med att revisionsplikten inte är den mest effektiva lösningen för att bekämpa brottslighet i företag.  

– Både revisorer och kvalitetssäkrade redovisningskonsulter är viktiga yrkesgrupper som kompletterar varandra. Genom att samverka i kampen mot ekonomisk brottslighet kan vi uppnå bättre resultat än med en återinförd revisionsplikt, säger Lena Lind. 

Vill du läsa mer om lagändringarna kan du ta del av beslutet i sin helhet på riksdagen.se. 

The post Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet appeared first on Tidningen Konsulten.

Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen

I december förra året tillsattes en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Nu har resultatet presenterats.

Kommittén, som har antagit namnet AI-kommissionen, har överlämnat sin rapport kallad AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Slutredovisningen har på initiativ av kommittén tidigarelagts från 1 juli 2025. I färdplanen presenteras 75 åtgärdsförslag, inom många olika områden, från internationella samarbeten till utbildning. Samtidigt lyfter kommissionen vikten av rättvisa och etiska standarder, genom exempelvis deltagande i globala AI-initiativ.  

Uppmuntrar företag att utbilda anställda i AI 

För att möta arbetsmarknadens förändringar måste företag aktivt utbilda sin personal i AI-relaterade färdigheter. Kommissionen vill skapa incitament för företag, som bidrag eller skattelättnader, för att anordna AI-utbildningar för sina anställda. De framhåller behovet av samverkan inom hela samhället uppmuntrar samarbeten mellan företag och utbildningsleverantörer för att skapa skräddarsydda program.  

Initiativ för att öka användning av AI

Kunskapslyft
Ett av förslagen är ett kunskapslyft som liknar Hem-PC-reformen från 1998. Detta initiativ syftar till att öka allmänhetens AI-kompetens genom att erbjuda statligt sanktionerade och kostnadsfria AI-verktyg.

Exportstöd
Kommissionen ser även att svensk AI-innovation behöver främjas genom exportstöd. Vikten av att kunna mäta framsteg vill kommissionen tydliggöra genom att införa årliga rapporter om AI-strategins framsteg baserade på KPI:er.

Skattelättnader
Att använda skattepolitiken till att öka användandet av AI föreslås också. Detta kan ske genom skattelättnader för energieffektiva AI-projekt för AI-entreprenörer. Förhoppningen är att stimulera innovation och stödja startups inom AI, särskilt de med hög potential men medbegränsade resurser.  

Kommissionen vill även införa skattelättnader för företag och entreprenörer som arbetar med AI-utveckling, särskilt inom områden som rör samhällsnytta och hållbarhet. Detta kan omfatta skatteavdrag för FoU-utgifter eller reducerade arbetsgivaravgifter för AI-specialister. 

Vill utveckla incitament för att dela data

Kommissionen vill se en utveckling av standarder för sektorspecifik datadelning och att det införs incitament för privata företag att dela data med offentlig sektor. Offentlig sektor kan dra stor nytta av privatägda data för att förbättra samhällstjänster, men privata företag är ofta ovilliga att dela med sig av sina data på grund av oro över konkurrens eller sekretess.  

Kommissionen vill därför utveckla ekonomiska incitament, som skattelättnader eller subventioner, för företag som delar data med offentlig sektor. Här krävs även en säkerställning av att sekretess och konkurrensfördelar skyddas genom tydliga avtal och tekniska lösningar som anonymisering.

Här kan du läsa mer om AI-kommissionens Färdplan för Sverige – Regeringen.se

The post Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen appeared first on Tidningen Konsulten.

Från den 1 december sänks räntan på skattekontot

Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.

De nya kostnadsräntorna 

När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen. 

Låg kostnadsränta 

Den låga kostnadsräntan är 2,5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 december. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som 

• Skatteverket gett anstånd med att betala. 

• Uppkommer på grund av underskott av slutlig skatt (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta). 

• Uppkommit genom omprövningsbeslut av Skatteverket eller beslut av domstol (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta) 

• Överlämnats till Kronofogden för indrivning. 

Hög kostnadsränta  

Den höga kostnadsräntan är 17,5 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 december. Hög kostnadsränta beräknas på underskott 

• Där betalningen inte är gjord på förfallodagen. Ett sådant underskott kan exempelvis ha uppstått på grund av en inlämnad skattedeklaration där ingen betalning har skett, eller att man inte har betalat in den slutliga skatten på förfallodagen. 

• Där betalningskrav har skickats ut. Den höga kostnadsräntan beräknas fram till dess att underskottet betalas eller till den dag då beloppet överlämnas till Kronofogden. 

Den nya intäktsräntan 

Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 december är intäktsräntan 1,125 procent (tidigare 1,6875 procent).

The post Från den 1 december sänks räntan på skattekontot appeared first on Tidningen Konsulten.

Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare?

Du kanske har hört att det finns ett förslag på ändrade regler för beskattning av andelar i fåmansföretag. Du kanske ställer dig frågan om det är något du som delägare borde göra redan nu. Vad innebär reglerna? I den här artikeln svarar vi på några av dessa frågor.

Förenklade regler 

Reglerna för beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag är mycket komplicerade och får ofta kritik för det. Utredningens uppdrag har därför varit att förenkla och förbättra reglerna så att företag ska uppmuntras att växa och anställa fler.  

Förenklingar kommer till uttryck genom olika schabloner och färre tröskelvärden, det vill säga värden som fåmansdelägare behöver uppfylla för att omfattas av en regel. I och med schablonerna är det också möjligt för Skatteverket att automatiskt beräkna vissa av komponenterna i gränsbeloppet vilket kan minska de administrativa kostnaderna för företaget.  

Det blir också färre beräkningar och lättare att göra rätt. Enligt analyser som utredningen har gjort kommer 80 procent av delägarna att få ett större gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna i förhållande till dagens regler. Vidare har utredningen uppskattat att de administrativa kostnaderna för företagen kommer att minska med 34 procent i förhållande till dagens regler. Det motsvarar 210 miljoner kronor i minskade administrativa kostnader för företagen. 

En metod att beräkna gränsbeloppet på 

De största förändringarna ser vi i sättet att beräkna gränsbeloppet på.  Dagens regler – förenklingsregeln och huvudregeln ersätts med en ny beräkningsmodell för alla delägare i företaget.  

Komponenterna i gränsbeloppet föreslås bestå av följande fyra komponenter: 

• Grundbelopp  

• Lönebaserat utrymme 

• Ränta på omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor 

• Sparat utdelningsutrymme från föregående år utan uppräkning 

Grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp 

Ett grundbelopp liknande det som idag finns i förenklingsregeln föreslås. Grundbeloppet föreslås till fyra inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget.  

Lönebaserat utrymme 

Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Ränta på omkostnadsbeloppet 

Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Enligt gällande regler får alla delägare beräkna räntan oavsett hur stort omkostnadsbeloppet är. 

Sparat utdelningsutrymme från föregående år 

Det föreslås även att dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt.  

Närståendekretsen förändras 

Vilka som ingår i närståendekretsen har bland annat betydelse för om en andel är kvalificerad. Till exempel är en andel är kvalificerad för andelsägaren om delägaren själv eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Nu föreslås närståendekretsen att minska på det sättet att syskon, syskons make eller maka samt syskons barn inte längre ska ingå i närståendekretsen. Det innebär att ett ägande av ett syskon som inte är verksam i företaget kommer att leda till att det finns ett utomstående ägande i företaget.  

Tidsgränsen 

I många regler för kvalificerade andelar i fåmansföretag finns en tidsgräns på fem år. Tillexempel krävs det, för att en andel ska anses vara kvalificerad, att delägaren, eller någon närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Det föreslås nu att den gränsen sänks till fyra år. Det innebär att tiden som ett företag behöver ligga i karens minskar. Det vill säga den tid som behövs för att andelen ska gå från att vara kvalificerade till att vara icke-kvalificerad sänks. Under den här perioden får varken delägaren eller någon närstående vara aktiva i företaget.  

Vad händer nu? 

Reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026. För att det ska vara möjligt behöver en proposition läggas fram i början av hösten 2025, så att riksdagen sedan kan fatta beslut senare under hösten.  

Vad ska du göra nu? 

I nuläget är detta endast ett förslag och vi kan inte med säkerhet veta att reglerna blir beslutade.  

Det viktigaste just nu är att du håller dig informerat om hur reglerna ser ut och hur de kan komma att påverka dig som delägare. För de flesta delägare innebär förslagen ett större gränsbelopp.  

Kontakta din redovisningskonsult för vägledning om du har frågor eller vill veta hur de föreslagna reglerna kan påverka just dig och din verksamhet.

The post Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare? appeared first on Tidningen Konsulten.

Satsa på hållbara finanser och häng med i Europas gröna omställning

Hållbarhet är på allas läppar och omfattar mycket mer än klimat och miljö. Det omfattar även hållbara finanser. För små och medelstora företag blir det avgörande att lägga resurser på detta – både för att uppfylla nya lagkrav, och för att stärka konkurrenskraften och locka gröna investerare. Men vad innebär egentligen hållbara finanser, och varför är de så viktiga? Loïc Viatte, tjänsteman på Finansdepartementet, arbetar med flera av EU:s rättsakter på området. Här berättar han hur de nya EU-lagstiftningarna påverkar svenska företagare och varför det är viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer i EU.

Nya EU-lagar ställer krav på företagen 

Under senare år har en rad rättsakter och förordningar från EU antagits och införts i Sverige, för att främja en mer hållbar utveckling. Några exempel är Taxonomiförordningen, som bland annat påverkar investeringsprodukter och gröna obligationer, CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som handlar om att företag ska iaktta tillbörlig aktsamhet om miljö, klimat eller mänskliga rättigheter, samt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som handlar om hållbarhetsrapportering för större företag. 

Säkerställer användarvänlighet 

En del av Loïc Viattes arbete handlar om att ta fram och driva svenska positioner inom EU inom hållbara finanser och grön omställning. Han förklarar att Sverige har en aktiv roll i att driva EU:s hållbarhetsagenda och detta innebär bland annat att svenska myndigheter måste säkerställa att EU:s direktiv och förordningar införlivas på ett sätt som fungerar i den svenska kontexten. 

– Vi vill säkerställa att regelverken blir användarvänliga och tillämpbara för svenska företag. Vi arbetar nära kommissionen och andra medlemsstater för att se till att små och medelstora företag inte missgynnas av de nya reglerna, säger Loïc Viatte.  

Hållbara finanser skapar en grön finansmarknad

För Loïc Viatte handlar hållbara finanser om att skapa en grönare finansmarknad. Han förklarar att begreppet kan tolkas både brett och snävt: 

– En bred tolkning av hållbara finanser kan omfatta allt från att ta fram regler för finansmarknaden till klimatbistånd eller grön upphandling. En snävare definition fokuserar mer på att mobilisera privat finansiering till den gröna omställningen, säger han. 

Hållbarhet som strategisk tillgång 

De nya EU-lagarna kommer få stor inverkan på företagens hållbarhetsarbete. En av de viktigaste regleringarna är CSRD, som ställer högre krav på företagens transparens och hållbarhetsrapportering. Även om CSRD inledningsvis bara omfattar noterade företag, kommer det att påverka mindre företag som är leverantörer och kunder till de större företagen. 

– Större företag och investerare kommer att efterfråga hållbarhetsinformation från mindre leverantörer för sina egna rapporter. Det innebär att även mindre företag, som egentligen inte formellt omfattas av lagen, kan behöva redovisa uppgifter som koldioxidavtryck, sjukskrivningar, jämställdhet och hur de arbetar cirkulärt. För dessa företag kan det bli en viktig konkurrensfördel att kunna leverera den informationen, och att leverera den i rätt format, förklarar Loïc Viatte. 

För mindre företag handlar hållbarhetsrapportering därför inte bara om efterlevnad, utan också om att skapa en strategisk möjlighet.

– Företag som inte anpassar sig riskerar att hamna på efterkälken, medan de som integrerar hållbarhet i sin affärsmodell kommer att stärka sin konkurrenskraft, särskilt om de söker finansiering från gröna investerare och vill satsa på hållbara projekt, förklarar Loïc Viatte. 

Investering i framtiden 

För att hänga med i lagstiftningen och förstå hur EU:s hållbarhetsregler påverkar företaget är det viktigt att hålla sig uppdaterad om de nya rättsakterna och de informationsbehov som företag och investerare kommer att ha.  

Loïc Viatte råder företagare att redan nu bör förbereda sig på ökade krav från större kunder och investerare.  

– Även om det kan innebära ökade kostnader och ta resurser i anspråk, är det en investering i framtiden. Delta i utbildningar och seminarier, bygg upp intern kompetens, eller samarbeta med konsulter för att stärka kompetensen, säger han.

– Din redovisningskonsult är en bra resurs som kan hjälpa dig att anpassa sig till de nya kraven. De kan guida företaget genom rapporteringsprocessen och visa att hållbarhet inte bara innebär ökade kostnader och tar resurser i anspråk, utan att det är en investering för framtiden, avslutar Loïc Viatte. 

The post Satsa på hållbara finanser och häng med i Europas gröna omställning appeared first on Tidningen Konsulten.